Kommunrelevant & nedladdningsbart

Nedan följer länkar till nedladdningsbara rapporter och artiklar som jag är medskyldig till, och som har omedelbar kommun- och landstingsrelevans.

[Klicka på titeln för att få tillgång till fulltext]

***

”Vad mandatperioden gör med fullmäktigeledamoten”

I deltagardemokratisk litteratur brukar ”deltagandets positiva spiral” framhållas: individer som engagerar sig politiskt tros få stärkt politiskt självförtroende och deras tillit till demokratin antas öka. Hur väl stämmer en sådan förväntning om vi studerar individer som för första gången får förtroendeuppdrag i kommunpolitiken? Tidigare forskning pekar mot skilda förväntningar. Vissa uppmärksammar negativa erfarenheter, andra positiva. Undersökningarna har dock i regel två metodologiska begränsningar. Dels bygger de på respondenternas subjektiva minnesbilder, dels studeras enbart de nya politikerna utan kontroll för de mer erfarnas upplevelser. Föreliggande studie kringgår dessa fallgropar. Den baseras på en panelundersökning av 615 kommunpolitiker som inte uteslutande är nya, utan också mer erfarna. Tvärtemot teorins förutsägelser visar resultaten att det politiska självförtroendet snarast har försvagas ungefär halvvägs in i mandatperioden. Tilltron till demokratins procedurer är däremot opåverkad. Intressant nog ser det ungefär likadant ut hos de mer erfarna. Resultaten är svårtolkade. En hypotes vi för fram är att den negativa förändring som sker från strax inför ett val till ungefär ett och ett halvt år in i mandatperiod, har att göra med entusiasm som följd av valrörelsearbetet och höga förväntningar på inflytande inför en ny mandatperiod.

***

De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen beskrivs ofta som en hörnsten i den svenska demokratin. Den innebär bland annat att journalister och medborgare har rätt till tillgång till information om den offentliga verksamheten i stat, kommun och landsting. Den principen tar sig framförallt uttryck i allmänna handlingars offentlighet. Möjligheten att granska makten på det sättet utgör en viktig förutsättning för ansvarsutkrävande, och ansvarsutkrävande är i sin tur en förutsättning för en välfungerande demokrati. Sålunda kan argumenteras, att om offentlighets-principen inte efterföljs, kan det skada demokratins kvalitet.

Mot den bakgrunden är kommunalt ägda företag av särskilt intresse. År 1995 reformerades möjligheten till insyn i kommunala bolag, så att offentlighetsprincipen också omfattar dem. Lagändringen till trots, har flera studier uppmärksammat hur besvärligt det kan vara för journalister och allmänhet att få ut allmänna handlingar från kommunala bolag. Det är otillfredsställande i ljuset av att kommunala bolag blivit allt fler under perioden 2003–2016, och därigenom fått en ökande betydelse för kommunerna och deras invånare. Att kunna granska offentliga verksamheter som förvaltar stora samhällsvärden är en central förutsättning för ansvarsutkrävande. Det gäller givetvis också verksamheten i kommunalt ägda bolag.

Emellertid dras huvuddelen av tidigare forskning med ett grundläggande metodologiskt problem. Endast de kommunala bolagen har undersökts. Sålunda görs ingen jämförelse med regelefterlevnaden i kommunal förvaltning. Så, visst, vi vet att kommunala bolag inte är särskilt bra på att följa offentlighetsprincipen. Men vi vet inte om förvaltningar är så mycket bättre.

I syfte att justera denna skevhet i tidigare forskning, har vi genomfört ett slags ”stresstest”, där vi har begärt ut allmänna handlingar från både kommunala bolag och kommunala förvaltningar. Våra resultat är något överraskande och går delvis emot standardantaganden om sämre tillgänglighet till information om verksamheten i kommunala bolag. Båda driftsformerna tycks nämligen ha ungefär lika stora problem med att uppfylla kriteriet på skyndsam utlämning av det material vi önskade ha: cirka hälften av båda undersökningspopulationerna klarade inte vår måttstock om skyndsamt hanterande av utlämnandet.

***

”Fullmäktigeledamoten och mandatperioden”

Avrapportering från ett forskningsprojekt som följer en panel av kommunpolitiker under mandatperioden 2014-2018.

***

”Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån”

Det finns teoretiska skäl att tro att medborgarna ska gilla kommunnivån mer än riksnivån: att vi t.ex. ska ha större förtroende för kommunpolitiker, mer tillit till kommunens institutioner och vara nöjdare med den lokala demokratin. En sådan hypotes får gott stöd i andra länder. I detta kapitel öppnar vi upp det svenska fallet och riktar strålkastarljuset mot hur mönstret sett ut sedan 1999 i dessa avseenden. Vi finner att Sverige avviker mot vad man finner i andra länder, och därmed också sviker teoretiska förväntningar. De senaste åren misstros kommunpolitiker mer än rikspolitiker; kommunstyrelser åtnjuter systematiskt lägre förtroende än riksdag och regering; och vi är nöjdare med demokratin i riket än i kommunerna. Till detta ska också läggas att svensken anser att korruption är vanligare förekommande lokalt än på riksnivån. Resultatet är gåtfullt och kräver förklaring. Framställningen avslutas därför med att ett argument skisseras som säger att det vi ser skulle kunna vara ett utslag av det omfattande uppdrag kommunerna givits, bl.a. att implementera flera av välfärdsstatens kärnuppgifter, uppgifter som också är mycket viktiga för väljarna.

***

 ”Röstdelning i Sverige”

Historiskt sett har svenska väljare i stor utsträckning låtit sina rikspolitiska sympatier också styra hur man röstar i kommunala val. Under de senaste valen har det emellertid börjat ske förändringar – och 2014 års val röstade ungefär en tredjedel av väljarna på ett annat parti i de lokala valen jämfört med i riksdagsvalet. Huvudfokus i den här texten ligger på frågan i vad mån väljarna gör självständiga och informerade val när de väljer att rösta på olika partier i nationella respektive kommunala val.  Vi diskuterar hur man röstdelar, vem som röstdelar, samt presenterar teoretiskt grundade hypoteser om varför röstdelning sker.

***

Att ta plats i politiken – om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken

Hur väl lyckas partierna rekrytera och behålla förtroendevalda och hur fungerar den svenska representativa demokratin på lokal nivå? I rapporten presenteras resultatet från två enkätomgångar, en före och en efter valet, där rapportförfattarna har ställt frågor till ett stort antal av dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen syftar bland annat till att studera kandidaternas förväntningar inför valet, hur de ser på partiernas nomineringsprocesser och hur förtroendeuppdragen fördelades efter att valen. Rapportförfattarna pekar på vissa problem och förhållanden som skulle behöva förbättras samtidigt som de understryker att läget för den svenska representativa demokratin inte alls är så dystert som det ofta målas upp i offentlig debatt.

***

Strategier för att möta småkommunernas utmaningar. 

Klarar landets minsta kommuner att uppfylla sina välfärdsåtaganden? Vilka strategier finns för att möta småkommunernas problem? Kommer det krävas större och färre kommuner i framtiden? I dag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i Sveriges småkommuner utgör en allt allvarligare utmaning. Minskade skatteintäkter och problem med att rekrytera arbetskraft innebär att många småkommuner har svårt att uppfylla sina välfärdsåtaganden. Denna rapport analyserar olika strategier för att möta dessa utmaningar.

***

Hur styrs och granskas kommunala bolag? 

Det har blivit vanligare att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka verktyg en kommun har för att styra sina bolag och säkra att bolagen gör det de är ämnade att göra. I rapporten analyserar och diskuterar författarna bestämda områden där kommuner kan stärka sitt arbete med styrningen av sina bolag. Bland frågorna som behandlas återfinns: Hur utses de kommunala bolagsstyrelserna och vilka kriterier avgör vem som i slutänden väljs till en sådan styrelse? Bereds styrelseledamöter möjlighet till utbildning i vad det innebär att sitta i en styrelse för ett kommunalt ägt bolag? Är bolagsstrukturen överblickbar och bedriver kommunen bolagsverksamhet inom lämpliga områden? Vad finns det för potentiella problem förenade med att kommunstyrelse- och kommunfullmäktigeledamöter också sitter på tunga poster i de kommunala bolagen? Undersökningen är en pilotstudie där Norrköpings kommun står i centrum. Den diskussion som förs är emellertid relevant för samtliga kommuner som är ägare av bolag. En av rapportens övergripande ambitioner är därmed att bidra till ökad reflektion om kommunal verksamhet i bolagsform inom kommunsektorn.

***

Den motvilligt engagerade altruisten: Om partimedlemskap och partiaktivism

What are the causes for political party membership? And why do some members take a further step and candidate for political parties in local parliament elections? We evaluate these questions using a Swedish survey of local politicians. The article reports three main findings. First, the results do not support that social status, career ambitions and material rewards are causes behind participation in political parties. Rather, sense of civic duty has a strong impact. Second, many representatives refer to the fact that they were recruited as a main factor influencing their participation. Third, our results show that active local party members describe themselves as ‘reluctantly active altruists’, driven by civic duty and recruited by others. A minority became active by their own initiative, and a majority got involved in party politics after being recruited.

***

Kommunerna brister i hanteringen av anställdas bisysslor

I juni 2012 redogjorde Södermanlands Nyheter (2012) för misstankar om en rad oegentligheter i en sörmländsk kommun. Bland annat hade en kommunanställd drivit en städfirma vid sidan av sin ordinarie anställning. Firman utförde städtjänster åt samma förvaltning som den anställde arbetade inom. Den anställdes chef upprättade avtalet med städfirman och var även den som godkände fakturorna. Fallet väcker frågor om hur tjänstemäns och politikers bisysslor kan skada förtroendet för offentlig verksamhet. I denna artikel undersöker vi vilken beredskap kommuner och landsting har för de problem som anställdas bisysslor kan medföra. Det är av största vikt att fastställa tydliga och väl kända riktlinjer för bisysslor, att systematiskt informera anställda om dessa riktlinjer, samt att upprätta och regelbundet uppdatera centrala sammanställningar över de anställdas bisysslor. Nya data som vi har samlat in visar att det finns påtagliga brister i alla dessa avseenden.

***

Alllmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska.

Sverige brukar klara sig bra när korruptionsnivåer jämförs mellan länder,  men det betyder inte att vi saknar problem. På senare tid har vi haft flera  korruptionsskandaler i offentlig sektor, inte minst i kommunerna. Under de  senaste decennierna har också relationerna mellan offentlig och privat sektor ändrats på ett sätt som kan öka riskerna för oegentligheter. Sådana risker måste hanteras medvetet och konsekvent. De frågor som rapporten handlar är:

  • Vad vet vi om korruptionens skadeverkningar?
  • Har de ändrade relationerna mellan offentlig och privat sektor medfört ökad korruption?
  • Vilka åtgärder är effektiva för att bekämpa korruptionen?

***

Partier i kommunpolitiken. En kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet. 

Partierna har historiskt spelat en central roll för upprätthållandet av demokratisk legitimitet i moderna demokratier. Samtidigt är kunskapsbristen stor beträffande hur partierna i praktiken fungerar, inte minst hur läget ser ute i partiernas vardagsarbete ute i kommunerna. Avstampet för rapporten är symptom på problem för den representativa demokratin: långsiktigt sjunkande valdeltagande, framgångar för s.k. antietablissemangspartier, vikande medlemstal och minskat intresse partipolitiskt engagemang.

I försök att vända denna negativa utveckling har flertalet svenska kommuner sjösatt deltagar- och direktdemokratiska reformer för att engagera medborgarna. Nedslående nog förefaller de demokratistärkande innovationerna inte ha fått önskad effekt. Hur ska detta tolkas? Min inställning är att mycket av forskningen om den representativa demokratins bekymmer – samt många av de akademiker och praktiker som försökt tänka ut åtgärder för att vända den problematiska utvecklingen – har missat en alldeles grundläggande uppgift: att rikta uppmärksamhet mot de etablerade politiska partierna och gräva djupare i frågan hur de faktiskt fungerar internt. Vi har nog inga vidare starka skäl att förvänta oss att de lokala demokratisatsningarna ska nå önskade resultat om ansvarsutkrävande i allmänna val inte fungerar och om partierna inte redan från början utgör tillfredsställande kanaler mellan medborgarna och det politiska beslutsfattandet. Dessa kanaler torde vara viktigast på den nivå där medborgarna oftast möter partirepresentanter öga mot öga, i kommunerna. Sålunda är rapportens syfte att analysera hur de lokala partiapparaternas interna besluts- och förankringsprocesser tycks fungera.

***

Politikens villkor: Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken. 

Hur står det egentligen till med den svenska representativa demokratin? Partierna dräneras på medlemmar och många lokalorganisationer har problem med att rekrytera folk till förtroendeuppdrag. Dessutom hoppar nästan var sjätte kommunpolitiker av sitt uppdrag i förtid, innan mandatperiodens slut. Då avhopp är särskilt vanligt bland unga tas avhopp ofta till intäkt
för att något är fel på det politiska systemet. Avhopp beskrivs inte sällan som en konsekvens av maktfullkomlighet, toppstyre, gubbvälde eller till och med mobbning. Men stämmer denna dystra bild av avhoppen?

Huvudsyftet med rapporten är att beskriva de personer som i förtid lämnar sina politiska förtroendeuppdrag och ta reda på varför de har valt att göra det. Som ett led i att uppnå syftet, besvarar vi också frågor om varför personer väljer att engagera sig i politiska partier. Med avstamp i våra resultat förs en mer allmän diskussion om huruvida förtida avhopp bör betraktas som ett demokratiproblem eller inte. Slutligen reflekterar vi över vad partier och kommuner kan göra för att minimera avhopp i framtiden samt rekrytera fler medlemmar.

***

Det svenska korruptionsproblemet

Sveriges höga placeringar i jämförande internationell statistik – såsom Corruption Perception Index och Rule of Law Index – tas ofta till intäkt för att problem med rättsröta saknas i landet. Sedan Göteborgsskandalen rullades upp under 2010 har emellertid korruptionsfrågor plötsligt hamnat i strålkastarljuset såväl för journalister och samhällsvetare,  samtidigt som problemet börjat tas på allt större allvar även på policynivå. I artikeln visar vi att svenska korruptionsproblem funnits långt före Göteborgsskandalen och argumenterar för att den inhemska rättsrötan ter sig bekymmersam vid en närmare granskning av sverigespecifikt material. I vart fall är den det jämfört med somliga aktörers tämligen okritiska hänvisningar till fina placeringar i internationella rankingar.

***

 Partidemokrati på landstingsnivå. Kunskapsinventering med empiriska illustrationer. 

Partier ska garantera att vi har en politisk styrning av stat, kommun och landsting. Partiernas interna procedurer bör skapa förutsättningar att denna politiska styrning också är demokratiskt legitimerad styrning. Partierna utgör därför en nödvändig förutsättning för upprätthållandet av demokratisk legitimitet för politik på lokal, regional och nationell nivå.

Denna rapport intresserar sig för hur partidemokratin fungerar i våra landsting. Det är mycket ont om forskning som berör demokrati på landstingsnivå, och ytterst lite behandlar partiernas verksamhet i landstingen. Eftersom partierna spelar en viktig roll för demokratisk legitimitet, är detta en kunskapslucka som behöver fyllas. Syftet med rapporten är därför att inventera forskning och debatt om demokrati i landstingen. Forskningsöversikten kompletteras med en fallstudie om hur den interna koordineringen, förankringen och beslutsfattandet fungerar i två stora partier ute i ett svenskt landsting.

***

 Lokal och regional tillväxtpolitik: Vad kan och bör offentliga aktörer göra. 

Rapporten syftar till att kartlägga forskning som har försökt besvara frågan om vad framför allt kommunala aktörer kan göra för att stärka tillväxten. Forskningsöversikten kompletteras med tentativa empiriska illustrationer som försöker finna samband mellan lokal tillväxt och några av de faktorer som i tidigare litteratur lyfts fram som särskilt betydelsefulla för tillväxt. Ämnet är i högsta grad. Det är viktigt att ta fram forskningsbaserad kunskap om huruvida det finns samband mellan offentliga åtgärder som haft för avsikt att vara tillväxtfrämjande och faktisk ekonomisk tillväxt. Hypotetiskt är det nämligen rimligt att tro att varierande strategier och ambitioner på det tillväxtpolitiska området kan förklara varför till exempel två kommuner med i övrigt liknande strukturella förutsättningar utvecklas olika i ekonomiskt hänseende.

Ett av våra huvudresultat är att en vy över forskningsläget ger vid handen att kunskap i stor utsträckning saknas om vad det är för tillväxtfrämjande åtgärder som ger effekt. Moderna kvantitativa undersökningar som ställt frågor om detta lyser med sin frånvaro. Forskningsfältet domineras helt av fallstudier som har en definitiv slagsida mot att uppmärksamma kommuner som lyckats väl i tillväxthänseende. Sammantaget är slagsidan olycklig: Det är svårt att dra policylärdomar från fallstudier som valts utifrån kriteriet ”kommuner som haft gynnsam utveckling”. När man inte gör kontroller för beteenden i mindre lyckade fall, är det svårt att säga något generellt om vad som varit avgörande – kommuner med sämre utveckling kan ha gjort precis samma saker.

***

Kommunalt självstyre, demokrati och individuell autonomi

Den genomsnittlige medborgaren reflekterar nog sällan på något djupare sätt över kommunpolitik och kommunernas roll i det politiska systemet. De flesta är mest intresserade av att den kommunala verksamheten fungerar: Soporna ska hämtas, snön ska röjas, våra äldsta ska få god och värdig vård, barnen ska omhändertas väl av dagispersonal och grundskolan ska ge dem en bra utbildning. Kunskapen om vad kommuner gör är allmänt sett dålig, och de med insikter tycker ofta att kommunpolitiken är lite tråkig. Mycket sällan görs kommunpolitiken till föremål för filosofiska diskussioner som rör politikens kärna.

Kommunernas betydelse för demokratin skymtas understundom fram i debatten. Då sägs det allmänt, ofta utan vidare argumentation, att lokalt självstyre förbättrar demokratin. Sällan ser man emellertid noggranna utredningar av den normativa relationen mellan statsmakten, lokalnivån och individen. Föreliggande artikel utgör upptakten till en sådan utredning. Syftet är att blottlägga den teoretiska kopplingen mellan demokrati och rätten till ett starkt, grundlagsskyddat lokalt självbestämmande. Grundidén är att ett och samma värde, individuell moralisk autonomi, utgör den normativa grundbulten för såväl demokrati som rätten till lokalt självbestämmande. Konsekvensen av argumentet som vi förfäktar är lika enkel som uppenbar: Den som betraktar sig som demokrat, måste också försvara rätten till starkt lokalt självbestämmande.