Intresseområden

För att på ett översiktligt sätt introducera vad för typ av forskning jag bedriver och har bedrivit, samt hur min forskningsproduktion hänger samman, redogör jag nedan kronologiskt och tematiskt för min forskningsproduktion från 1999 fram till och med i dag.

1.1 Doktorandutbildningen: 1999 – 2005

1.1.1 ”Regionalisering och flernivådemokrati”
Jag antogs till forskarutbildningen i statsvetenskap vid Lunds universitet hösten 1999. Finansiering för doktorandtjänst och till det reella avhandlingsprojektet saknades under det inledande doktorandåret, varvid jag engagerades i forskningsprojektet ”Regionalisering och flernivådemokrati”. Förutom att agera samordnare och administratör under en period, producerade jag tre texter inom ramen för projektet. Samtliga låg utanför det tänkta avhandlingsprojektets fokus. Här handlade det, i tur och ordning, om en bred forskningsöversikt över litteraturen om förstärkningen av regionnivån i Europa, samt undersökningar av förutsättningarna för att skapa demokratisk legitimitet för en gränsöverskridande politisk organisation av den typ som Öresundskommittén utgör. En kortare, populariserad version av den senare publicerades som bokkapiteli en antologi.

1.1.2 Licentiatavhandlingen – ”Den lokala politikens fragmentering”
Sommaren 2002 tillbringade jag 10 veckor vid University of Michigan, Ann Arbor, där jag läste kurser i spelteori, rationalistisk teoribildning och regressionsanalys. Efter kursen bestämde jag mig för att skriva en i grunden helt annan avhandling än den jag fram till 2002 planerat (och i praktiken påbörjat) att skriva. Vid ingången till hösten 2002 satt jag sålunda med fyra färdiga texter som inte passade in i avhandlingens nya inriktning. Två av texterna behandlade kommundelningsfrågan: en om hur man förklarar varför kommundelar vill bryta sig loss, en om vad för typ av effekter en lyckad kommundelning tycks kunna få. De två andra texterna handlade om lokala partier: den ena hur man förklarar varför lokala partier blir fler [opublicerat kurspaper], den andra vad för typ av effekter man får av att få in ett nytt lokalt parti representerat i fullmäktige. För att dessa texter inte bara skulle hänga för sig själva, och för att jag skulle få utväxling av dem rent examensmässigt, valde jag att sätta ett slags punkt för mina första tre år vid forskarutbildningen. Jag skrev en kappa runt de fyra texterna, under den gemensamma tematiken Den lokala politikens fragmentering. Detta kom att bli min licentiatavhandling. Ja, stora delar av den här första halvan av forskarutbildningen (åren 2001 och 2002) finansierades av ett licentiatstipendium, och gavs för övrigt ut, av KEFU. 2003 fick jag min licentiatexamen.

1.1.3 Avhandlingsprojektet – ”Varför bildas nya partier?”
Den doktorsavhandling jag i slutänden kom att skriva – på svenska – kom att avvika både teoretiskt och metodologiskt från den inriktning mina studier före 2002 hade haft. Den startade i metodologisk-individualistiska principer, och avstampet togs i Olsons ”deltagandeparadox”. I grunden handlar boken om politiskt entreprenörskap och beslutsfattande på individnivå. Den principiella frågan var varför en enskild individ kan tänka sig att ta på sig ekonomiska, sociala och privata kostnader för att starta ett helt nytt politiskt parti. I mötet med empirin kom de rationalistiska teorierna att kompletteras av en då förhållandevis ny litteratur om känslornas betydelse för politisk mobilisering på individnivå. Metodologiskt kombinerade jag inträngande fallstudier, enligt den så kallade process-spårande principen, med ett omfattande statistiskt material, för att ro hem argumentet att partibildningar på individplanet kan förstås som att enskilda aktörer mobiliseras till partibildning genom ”heta känslor” som vrede och revanschlust, samt att förklara varför partibildningar blivit vanligare på lokalplanet i makroperspektivet med hänsyn till att partibildare vid tidpunkt 2 låtit sig inspireras av partibildare vid tidpunkt 1. Hösten 2005 försvarade jag doktorsavhandlingen.


1.2 Åren efter disputationen 2005–

Nedan beskrivs min forskningsverksamhet under de sju år som förflutit sedan jag disputerade. Jag har valt att tematiskt disponera framställningen efter de projekt och ämnen som jag har varit engagerad i sedan 2005. Presentationen struktureras efter följande rubriker:

  • Fördjupningar och vidareutvecklingar av idéerna i avhandlingen
  • ”Tillit och korruption i lokalpolitiken”
  • ”Godartad politisk förändring i välfärdsstaterna”
  • ”Partier, makt och legitimitet”; ”Politikens villkor”, och ”Ny i politiken”
  • ”Kommunerna, demokratin och rätten till självbestämmande”
  • ”Den högre utbildningens utmaningar”
  • ”Kommunala bolag: hot mot insyn och ansvarsutkrävande?”

1.2.1 Fördjupningar och vidareutvecklingar av idéerna i avhandlingen
Efter disputationen var jag angelägen om att få ut de idéer som återfinns i avhandlingen i någon eller några fackgranskade artiklar, för visa för mig själv att den doktorsavhandling jag skrivit också har förtjänster i ett anonymiserat (och förhoppningsvis meritokratiskt) sammanhang, som fackgranskade tidskrifter ju torde utgöra. Dessa ansträngningar har med tiden fått tillfredsställande utfall. Med finputsningar, fördjupningar och vidareutvecklingar publicerades avhandlingens femte kapitel i Sociologisk forskningoch det sjätte kapitlet i Political Geography.

Utöver dessa två artiklar, har ytterligare två artiklar ursprung i de idéer som mer eller mindre tentativt laboreras med i avhandlingen. För det första handlar det om en artikel i Bifröst Journal of Social Science, som utgör en översikt över den rationalistiska samhällsvetenskapliga verktygslådans ambitioner att förklara stabilitet i partisystem. För det andra rör det sig om, ”Anti-immigrant parties, local presence, and electoral success” som publicerats Local Government Studies. Här utvecklas tankegången som finns embryonalt i avhandlingen, att politiska entreprenörer och deras kampanjansträngningar lokalt faktiskt har en stor betydelse för valresultatet. Vi testade detta argument på Sverigedemokraternas valframgångar lokalt i valen 2006 och 2010. Det visade sig, efter olika former av kontroller, få hyggligt stöd. Tilläggas bör att detta argument rönte en del medial uppmärksamhet, bland annat efter den populärvetenskapliga version av densamma som jag skrev för Malmö Högskolas tidskrift Praktik & teori.

Intresset för nya partiers framgångar har även resulterat i en artikel i tidskriften Politics och ett bokkapitelbåda om Piratpartiet, skrivna tillsammans med Mikael Persson. Jag har även, också tillsammans med Mikael Persson, publicerat en artikel om de stora ”utmanarpartierna” på riksnivå i svensk politik, i ett temanummer av Statsvetenskaplig tidskrift (ett temanummer Douglas Brommesson och jag redigerade).

1.2.2  ”Tillit och korruption i lokalpolitiken”
2007 fick Andreas Bergh, jag och Mats Sjölin, medel för forskningsprojektet ”Tillit och korruption i lokalpolitiken” från Vetenskapsrådet. Från 2008 kom också Staffan Andersson att rekryteras till forskargruppen, och 2010 var även Richard Öhrvall knuten till projektet. Den del av projektet som jag utvecklar och arbetar med, har rört incitamentsstrukturer, eller det jag kommit att kalla för ”frestelsestruktur”, och som i grund och botten försöker förstå det individuella beslutet att bete sig korrupt med grund i institutionell teoribildning. Mitt arbete inom projektet föregick själva den faktiska finansieringen, och resulterade i en artikel i Kommunal ekonomi och politik, där jag försöker göra det troligt att de förändringar som gjorts inom svensk offentlig sektor sedan 1980-talets mitt (som ofta ges etiketten New Public Management) ökat sannolikheten för att maktmissbruk och offentlig korruption ska äga rum i den svenska statsapparaten. Samma grundläggande teoretiska argument upprepades i en artikel i Local Government Studies, där Andreas Bergh och Mats Sjölin införlivats som medförfattare, bl.a. för att strama upp argumentationen, men där jag är huvudförfattare. Det teoretiska argumentet fann också sin plats i det bokkapitel som jag och Staffan Andersson skrev till den bok jag varit medredaktör för, Korruption, maktmissbruk och legitimitet, där vi även illustrerat argumentets styrka genom att visa dess användbarhet i ett par konkreta fall, där vi också utvecklar tankegången om särskilda ”danger zones for corruption” i svensk lokalpolitik. En förkortad engelsk version av detta kapitel. anpassad för en internationell publik, ingår i en antologi som gavs ut av Ashgate under 2012.

Utöver dessa insatser i forskningsprojektet, har jag varit medförfattare till de kapitel som inleder och avslutar den nämnda Norstedts-antologin, samt skrivet ett populärvetenskapligt bokkapitelsom empiriskt försöker leda i bevis hur viktigt det är att vi fortsatt lämnar gott utrymme åt våra offentliga tjänstemän att agera whistle blowers i syfte att hålla den svenska offentliga korruptionen i schack. Här finns även en artikel i Ekonomisk Debatt, där jag populariserar en del av resultaten från forskningsprojektet. Tillsammans med Jonas Linde, fått en artikel publicerad i tidskriften Governance om hur en individs perceptioner om korruptionsspridning påverkar individens stöd för demokratin som system. Med Jonas Linde och Richard Öhrvall, har jag fått artiklar med liknande teoretiskt tema, men applicerad på andra empiriska kontexter, publicerade i Government & Opposition, samt International Journal of Public Administration.

Under hösten 2016 inledde jag ett samarbete med Gunnar Helgi Kristinsson, där en av ambitionerna är att bättre förstå vilken karaktär korruptionsproblematiken har i mogna välfärdsstater där korruption normalt sett hör till undantagen. Samarbetet har hittills lett till en artikel, publicerad i Icelandic Journal of Politics and Administration.

1.2.3 ”Godartad politisk förändring i välfärdsstaterna”
2006 anställdes jag av det forskningsinstitutet Ratio, där jag tillsammans med Andreas Bergh studerade hur omfattande politisk och/eller institutionell förändring kommer till stånd i mogna välfärdsstater. Mina egna forskningsinsatser i projektet har resulterat i följande produktion: För det första, en artikeltillsammans med Andreas Bergh, som försöker begripliggöra något som litteraturen om förändringar i välfärdsstater sällan uppmärksammat – att Sverige genomgick omfattande institutionella och ekonomiska liberaliseringar under 1980- och 1990-talen (publicerad i Scandinavian Political Studies). Vi argumenterar för att precis samma teorier som förklarar uppbyggnaden av den svenska välfärdsstaten – en speciell beslutskultur som präglas av tillit till samhällsvetenskapen och experter, samt därigenom ett starkt drag av konsensus – också begripliggör det som pågick från mitten av 1980-talet och framåt.

Utöver detta redigerade jag tillsammans med Peter Santesson, en antologi betitlad Reform där jag också medverkar som författare i fyra kapitel. Förutom medförfattande tillsammans med Santesson-Wilson till det introducerande och det avslutande kapitlet, har jag skrivit en populärt hållen, omarbetad svensk version av min och Berghs Scandinavian Political Studies-artikel, samt en introduktion till ett förhållandevis nytt perspektiv inom den institutionella teorin – det sociala konfliktperspektivet, ett perspektiv som i huvudsak går i clinch med evolutionär institutionell teori och kritiserar denna för att inte ta hänsyn till makt och sociala konflikter i sina analyser. Nyligen har jag, tillsammans med Erik Wångmar och Jörgen Ödalen, publicerat en artikel som just med hjälp av det sociala konfliktperspektivet försöker förklara genomförandet av de omfattande kommunsammanläggningsreformerna i Sverige i tidskriften Scandinavian Journal of Public Administration.

3.2.4 ”Partier, makt och legitimitet”, ”Politikens villkor” och ”Nya i politiken”
Under 2007 fick jag finansiering till ett forskningsprojekt från Sveriges kommuner och landsting som gick under namnet ”Partier, makt och legitimitet”. Detta kom att utgöra startskottet för det bredare projekt jag utvecklat inom ramen för min forskarassistenttjänst på Centrum för kommunstrategiska studier, nämligen ”Politikens villkor”. ”Partier, makt och legitimitet”-projektet tog avstamp i iakttagelsen att det är tämligen tunnsått med partiforskning i Sverige, och i synnerhet gäller detta forskning om partiernas verksamheter på den lokala nivån. I den rapport som detta projekt resulterade i, föresatte jag mig att i grunden göra två saker. Dels göra en forskningsinventering som svarar på frågan: vad finns egentligen skrivet om vad partier och politiker sysslar med i kommunpolitiken?, dels göra fyra fallstudier för att ta reda på och illustrera hur politiska beslut i praktiken fattas lokalt, samt hur partierna i detta beslutsfattande arbetar med att förankra sina beslut bakåt i partiorganisationen (och hur sådana beslutskulturer kan variera, dels mellan partier, dels mellan kommuner). Denna rapport var exklusivt inriktad på lokalnivån. När jag sedermera åkte runt och föreläste om mina resultat hände det ofta att landstingspolitiker kom fram och tyckte att jag borde skriva något liknande, men med landstingen som empiriskt fokus. Detta fick mig med tiden att komplettera kommunstudien med en landstingsstudie med ett liknande fokus.

Många av de resonemang och resultat som presenteras i dessa två rapporter landar i ett argument om, ska vi kalla det ”den representativa demokratins primat”. Jag hävdar här att vi – som inom forskning, media och politik – ofta lägger alldeles för stort fokus på antingen frågor om valdeltagande eller om medborgarnas deltagande i olika former av direkt- eller deltagardemokratiska experiment. Det händer alldeles för sällan att vi stannar upp och påminner oss om att vi lever i en representativ demokrati där partierna utgör huvudinstrumentet för att i slutändan ge mandat åt och legitimera offentlig maktutövning.

Mot bakgrund av denna grundläggande insikt formulerade jag under 2009 ett bredare forskningsprojekt inom ramen för min forskarassistenttjänst på Centrum för kommunstrategiska studier, som gick under namnet ”Politikens villkor”. Detta handlar i grunden om det individuella beslutet att engagera sig partipolitiskt och om partiernas inre liv: Varför engagerar man sig partipolitiskt, dvs. varför blir man medlem i ett politiskt parti? Varför tar man sedan nästa steg och blir aktiv partimedlem, dvs. går på möten? Varför tar man sedan ytterligare ett steg och är villig att ta på sig uppdrag, såväl i partiet som i kommunen? Och slutligen, vad är det som gör att människor lämnar sina partier och/eller hoppar av sina politiska uppdrag i förtid? En första rapport från det projektet – samförfattad med Richard Öhrvall – publicerades i augusti 2010. Med grund i det material vi samlade in till denna rapport, har Öhrvall och jag också fått två fackgranskade artiklar publicerade, dels i Lex Localis, dels i Statsvetenskaplig tidskrift. En genomgripande forskningsöversikt av den forskning som gjorts om partiernas verksamhet på lokal nivå i de nordiska länderna och i Storbritannien har också publicerats, tillsammans med Colin Copus, i tidskriften Representation. Tillsammans med kollegan Copus har jag även publicerat en artikel om hur informalitet dominerar de politiska processerna i kommunpolitiken, denna gång publicerad i Scandinavian Journal of Public Administration.

Senare – 2014 – fick Richard Öhrvall och jag medel från Sveriges kommuner och landsting till att fördjupa oss i en del av de frågor vi föreslog för fortsatt forskning när projektet ”Politikens villkor” avslutades. Det projektet gav vi namnet ”Ny i politiken”, och till dags dato har det renderat i två forskningsrapporter utgivna av SKL (Att ta plats i politiken och Fullmäktigeledamoten och mandatperioden); samt en artikel publicerad i Surveyjournalen.

1.2.5 ”Kommunerna, demokratin och rätten till självbestämmande”
Ä
nda sedan mina studier på grundnivå har jag fascinerats av frågor som rör lokalt självbestämmande kontra nationell enhetlighet samt frågor som rör för- och nackdelar med små respektive stora kommuner (b-uppsatsen i freds- och konfliktkunskap, liksom magisteruppsatsen i statsvetenskap berörde frågeställnignen).[1]  Jag emellertid fick en första chans att skriva något mer seriöst om detta sommaren 2002 när jag gick en kurs i formella modeller i Ann Arbor, Michigan. Där skrev jag ett kurspapper på temat: under vilka förutsättningar lyckas kommundelningskampanjer? Pappret blev i slutänden en artikel i Scandinavian Political Studies.

Under åren har jag i omgångar vidareutvecklat tankar om sambandet mellan individuell autonomi, kommunal självstyrelse och demokrati tillsammans med Jörgen Ödalen, där ett huvudargument är att hålla två tankar i huvudet samtidigt när man analyserar reformer av kommunnivån: dels hur man konstitutionellt skyddar självstyrelsen; dels hur många och stora kommunerna ska vara.  Jag och Ödalen har sedan dess haft ett mångårigt samarbete som lett till ett antal publikationer som borrar vidare i och fördjupar tankegångarna i det initiala bokkapitlet från 2007. Det rör sig dels om artikelversioner – en på svenska och en på engelska, samt ett renodlat politiskt-teoretiskt argument , en empiriskt orienterad artikel, där vi tagit hjälp av kommunhistorikern Erik Wångmars empiriska expertis på området, samt en längre populärvetenskaplig uppsats i Liberal Debatt. Delvis relaterat till de frågeställningar som jag och Ödalen ställer i detta projekt, har jag även lett ett mindre projekt om vad offentliga aktörer på regional och lokal nivå kan göra för att stimulera tillväxt (finansierat av Tillväxtanalys). Detta projekt renderade i en underlagsrapport till Tillväxtanalys.

1.2.6 Den högre utbildningens utmaningar
2014 erhöll jag, tillsammans med kollegerna Douglas Brommesson, Jörgen Ödalen och Johan Karlsson Schaffer, forskningsmedel från IFAU för att från lite olika perspektiv problematisera framväxten av det svenska massuniversitetet, där antalet studenter vuxit lavinartat, förkunskaperna hos dem sjunkit, samtidigt som utbildningarna inte anslagits nog med resurser för att möta de utmaningar den här utvecklingen erbjuder. Hittills har vi publicerat våra resultat i en rapport i IFAUs egen rapportserie, och ett bokkapitel som publiceras under december 2017.

1.2.7 De kommunala bolagen – hot mot insyn och ansvarsutkrävande?
I det korruptionsprojekt jag deltog i (se 1.2.2 ovan), dök kommunala bolag lite överraskande ofta upp i anslutning till olika typer av kommunala skandaler som uppmärksammats i media. Då de ökat kraftigt i antal ute i kommunerna mellan åren 2003 – 2015 (från ca 1 300 till 1 800), fann jag det intressant att analysera dem ur ett antal olika vinklar i syfte att se om de kanske utgör en särskild riskzon för oegentligheter/korruption. 2013 fick jag, tillsammans med bl.a. Anna Thomasson, loss lite medel från Norrköpings fond för forskning och utbildning för en pilotstudie om ur kvaliteten på styrningen och granskningen av kommunala bolag tycks fungera. Projektet resulterade i en rapport utgiven i CKS rapportserie.

Vi använde sedermera resultaten från pilotstudien för att formulera en ansökan till Vetenskapsrådet, för att med en lite bredare ansats studera de kommunala bolagen. Därifrån beviljades vi 2015 ett större projekt som haft ett särskilt intresse för frågor som rör insyn och ansvarsutkrävande från kommunala bolag. Till dags dato har projektet mynnat ut i ett halvdussin publikationer: rapporter, artiklar och bokkapitel. Projektet beräknas avslutas under 2019.

 

 


[1] Temat återfinner vi också i ett kapitel jag skrev för den s.k. Kommundemokratikommittén, och som redovisades i bilagor till kommitténs slutbetänkande.