Var sunt skeptisk till kommunsammanläggningar

Jag begär förstås inte att folk minns detta, men det var litet av en trend på 1990-talet att kommundelar försökte bryta sig loss från huvudkommunen och starta eget. Det var här min fäbless för den svenska kommunstrukturen väcktes: B-uppsatsen i Freds- och konfliktkunskap från 1998 kom att heta ”Demokratisk reform, kommunal, avkolonisering eller osolidarisk sekterism?” (som analyserade Nykvarns vilja att lämna Södertälje); magisteruppsatsen i Statsvetenskap från 1999 ”Kommundelningar: De rikas uttåg från det gemensamma eller demokratins räddning?” Tidsandan var sådan – småskalighet omhuldades. 1991 hade Bildtregeringen deklarerat att man såg positivt på kommundelningar, och 2000 stod en centerpartist i riksdagens talarstol och önskade 100 nya kommuner. Gott så.

Debatten om den optimala kommunstorleken har verkligen tvärvänt sedan dess. 2003 sa dåvarande kommunminister Lars-Erik Lövdén att antalet svenska kommuner måste bli färre; ett budskap som Ansvarskommitténs ordförande, Mats Svegfors, kom att upprepa samma år. Med åren har allt fler och allt tyngre aktörer börjat snegla på denna lösning. 2013 började frågan hamna rätt högt upp på dagordningen. Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson lade till exempel en motion om att utreda förutsättningar för en ny kommunsammanslagningsreform med argumentet att ”minska kommunernas sårbarhet och stärka den långsiktiga uthålligheten. Andra tunga aktörer skrev debattinlägg där man argumenterade för att en minskning av antalet kommuner är nödvändig, bland annat en kristdemokratisk riksdagsman, fackförbundet Jusek, samt Stockholm stads finansborgarråd.

Om det på 1990-talet fanns skäl att vara försiktigt skeptisk till kommundelningstrenden, bör vi i dag hålla huvudet kallt inför storskalighetsvurmen. När väldigt många börjar springa åt samma håll, samtidigt, är det läge att bromsa farten en smula och ställa sig frågan: vad tror vi att kommunsammanläggningar löser för problem? Jag skrev ett slags miniessä om saken i Dagens Samhälle.

DS-texten bygger på ett blogginlägg. Om du är intresserad av de akademiska referenserna texten bygger på, återfinns länkarna dit där.

Läsa mer om 1990-talets kommundelningsförsök?

Nielsen, Peder (2003). Kommunindelning och demokrati: Om sammanläggning och delning av kommuner i Sverige. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Brink, Anna (2004). ”The Break-up of Municipalities: Voting Behavior in Local Referenda”, Economics of Governance, 5(2), 119-135.

Erlingsson, Gissur Ó (2005). ”Modelling Secessions from Municipalities”, Scandinavian Political Studies, 28(2), 141–159.

Ny antologi: ”Att äga framtiden”

Min arbetsplats de gångna nio åren, Centrum för kommunstrategiska studier (vid Linköpings universitet), fyller 20 år i år. Bl.a. som ett led i detta firande, publiceras boken Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling, som redigerats av Josefina Syssner med flera.

Själv medverkar jag med två kapitel. Dels ”Toppolitikers arbetsmiljö och hälsa: Begär vi för mycket av våra lokala ledare?”; dels ”Den kommunala självstyrelsen: En vacker princip som får ge vika för statsmaktens pragmatism?”.

Normalt brukar krönikor och debattartiklar bli utfall av min vetenskapliga produktion, för att popularisera och nå ut med forskningsresultaten till en litet bredare publik. Men just i de här två fallen är det tvärtom. Idéerna till dessa bokkapitel växte fram vid författandet av krönikor och debattartiklar. Det första kapitlet bygger vagt på tankar som ventilerades i ”Ingen hälsokur vara toppolitiker” samt ”Lokala toppolitikers arbetsmiljö berör oss alla”; det senare på miniessän ”Ständig statlig jaktsäsong på kommunernas självstyrelse”.

Uppsamling, krönikor, ht 2017 – ht 2018

Jag har varit aningen trög med att uppdatera den här hemsidan/bloggen. När jag skriver debatt/opinion/populärvetenskap, hamnar texterna i regel på Politologerna eller i någon dagstidning alt. motsvarande; främst i Södermanlands Nyheter där jag är återkommande krönikör. Då och då samlar jag ihop dessa inlägg, och just detta har jag gjort här nedan.

***

2017-09. Svenskarna har stark tilltro till staten”, Tidskriften Folkuniversitetet nr 3/2017. Krönika (s 6-7).

2017-09-30 Äldre är väl representerade ute i kommunerna”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-09-16 Är utlokalisering av myndigheter en bra idé?”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-08. Korruption i Sverige”, Kommunal Ekonomi. Krönika.

2017-06-13 Bekämpa hot och våld mot politiker”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-05-27 Majoritetsstyre hade varit värt ett försök”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-05-02 Docent- och professorskraven ska inte avgöras av var man råkar vara anställd”, Tidningen Curie. Debattinlägg. (Med Douglas Brommesson).

2017-04-22 Goda argument för mer jämställda kommunbolag”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-03-29 Efterlyses: Bättre regelefterlevnad, hårdare sanktioner”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-03-04 Vid kommunal växtvärk krävs goda förlorare”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2017-01-14Misstron mot kommunerna är orättfärdig”, Södermanlands Nyheter. Krönika.

2016-12-28 Bra julfest inte detsamma som bra personalvård”, Sörmlands Nyheter. Krönika.

2016-12-10 Mycket svårt uppröras över vegetarisk dag”, Sörmlands Nyheter. Krönika.

2016-11-12 Varför så svårt locka akademiker till kommuner?”, Sörmlands Nyheter. Krönika.

2016-11-01 Norge går före i skyddet av visselblåsare”, Publikt, Krönika.