Ett kretslopp i förfall?

Detta inlägg hamnar lite grand vid sidan om de upptrampade stigarna för mina verkliga kompetensområden. Istället handlar det om något som en längre tid gnagt mig – som statsvetare, universitetslärare, och inte minst, småbarnsförälder (och jag har bl.a. skrivit om det här tidigare). Med risk för att brista i originalitet (många har varit inne på området), ska jag ändå försöka dra samman trådar från ett par parallella samhällsdebatter (och samtidigt försöka servera läsaren omfattande referenslista med forskning och data till ett problem där jag uppfattar att man ibland höftar till det lite väl mycket): (i) det ökade antalet studenter på högskola och universitet; (ii) de påstått sjunkande förkunskaperna hos studenterna; (iii) de försämrade resultaten hos våra grundskoleelever och (iv) lärarutbildningarna som ”sorgebarn” vid akademin. Kontentan är: allt annat lika går vi en rätt så dyster framtid till mötes. Jag kallar det ”ett kretslopp i förfall”. Inlägget bygger på ett smått fyrkantigt kurspaper i högskolepedagogik jag skrev hösten 2012, (och kan laddas ned här: Erlingsson, Paper).

Läs mer

Finns brister i hur kommunerna hanterar anställdas bisysslor – och spelar det i så fall roll?

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson och Richard Öhrvall. Inlägget bygger på en artikel  – ”Kommunerna brister i hanteringen av anställdas bisysslor” – som finns i det senaste numret av Ekonomisk Debatt. Inlägget parallelpubliceras på http://www.politologerna.se.

***

Tolv procent av landstingets cirka 11 000 heltidsanställda arbetar i ett företag vid sidan om sitt ordinarie arbete […]. Genomgången visar att företag där anställda har intressen är leverantörer till landstinget. Det ”förekommer i stor utsträckning” och ”försäljningar sker till den enhet där den person som har anknytning till det säljande företaget har sin anställning”. Det handlar om stora pengar. Från 2006 till november 2007 cirka 120 miljoner kronor. (Östgöta Correspondenten 2007-12-17).

Offentlig upphandling – ett område särskilt känsligt för oegentligheter

Staten, landstingen, kommunerna och de offentliga bolagen upphandlar årligen varor och tjänster till ett värde som uppgår till mellan 480 och 580 miljarder kronor, vilket motsvarar mellan 15,5 och 18,5 procent av BNP (SOU 2011:73). Lagen om offentlig upphandling (LOU) föreskriver att ”upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Det finns tunga skäl till att offentlig upphandling bör ske just opartiskt och rättssäkert: skattekronorna ska förstås användas på ett så effektivt sätt som möjligt; men, även att tilliten till det offentliga riskerar att skadas om upphandlingar inte sker enligt rättvisa procedurer (dels hos medborgarna i gemen, dels hos företag som upplever att de orättfärdigt förlorat upphandlingar).

Läs mer

Allmän nytta eller egen vinning

Detta inlägg är samförfattat med Richard Öhrvall. Det har publicerats tidigare på www.politologerna.se.

***

9/4 presenterades rapporten Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska. Rapporten är författad av Andreas Bergh, Gissur Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall. Den kan beskrivas som ett slags populärvetenskapligt (och förhoppningsvis lättillgängligt) bokslut över det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Tillit och korruption i lokalpolitiken (2007-2012). Ett av de resultat rapporten fått uppmärksamhet för är att jämfört med invånare i de övriga nordiska länder, tror svenskar i större utsträckning att politiker och tjänstemän är korrupta, och agerar partiskt och oärligt i sina möten med medborgarna (just det förhållandet är delvis redan känt och har bland annat uppmärksammats tidigare här på Politologerna). I det här inlägget vill vi passa på att kort klargöra en sak, samt, presentera ett resultat/argument som inte uppmärksammats särskilt mycket.

Läs mer