Lärarförbundets skolranking

I grunden är jag helt för olika former av öppna jämförelser mellan kommuner. Att kommuner tvingas jämföra sig med varandra för att se vad som funkar och vad som inte gör det, att de kan inspireras av framgångsrecept och avskräckas från strategier som inte fungerar, är viktigt. Men för att sådana ”lärandemekanismer” ska fungera – som följd av olika index och rankningar – krävs emellertid att de aktuella mätningarna är av hög kvalitet och mäter det de verkligen säger att de säger sig mäta (och av det skälet har jag tidigare varit kritisk mot t.ex. rankingar av företagsklimat).

Den kommunrankning som i dagarna får störst uppmärksamhet är Svenska Lärarbundets skolrankning. Innan en kommun storjublar över en fin placering, eller deppar samman över en sämre, bör man fundera över åtminstone tre saker:

  1. Vad har t.ex. Arvidsjaur gjort som är så fruktansvärt fel under året att den rasat från fjolårets förstaplats till årets 84e? Vad säger detta om rankningen? Och vad har Rättvik gjort rätt som flugit upp från fjolårets 125:e, till årets 8:e plats? En rankning som ser enorma förskjutningar på bara ett år har antingen mycket små avstånd mellan de ingående enheterna (bl.a. kan man bli rejält omkörd på en variabel fast man står på oförändrad absolut nivå, bara för att ett gäng andra kommuner gjort små förbättringar), eller så är det något märkligt mätfel som förklarar förändringarna. Alldeles oavsett är konsekvensen densamma: om man störtdyker rejält från ett år till ett annat, är det inte helt givet att man gjort en massa saker fel. Något kan finnas inbakat i själva mätningen som förklarar den hastiga rörelsen.
  2. Ett av rankningens kriterium handlar om resurser (kostnaden exkl lokaler/inskrivet barn i förskola samt kostnaden exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola). Om jag förstår saken rätt, innebär högre kostnader automatiskt en högre placering. Verkligen? Är det rimligt? Detta skulle alltså innebära att en kommun, som tidigare ansetts vara slösaktig och som reformerar/effektiviserar sin skolverksamhet på något sätt, automatiskt faller i rankningen?
  3. På Lärarförbundets hemsida raljerar man närmast över kritiken att rankningen ibland har kallats för ”Bästa lärarkommun”, och man skriver på sin egen hemsida:Några debattörer har försökt att sätta etiketten ”Bästa lärarkommun” och ”partsinlaga” på Bästa skolkommun. Men 7 av de 14 kriterier som Bästa skolkommun baseras på handlar direkt om eleverna.Icke desto mindre viktas olika kriterier som rör lärare väldigt högt (och hur är det nu; räknas lärarlönerna två gånger – både i ”resurser” och i ”lön”-variabeln?), fast det inte givet att detta hänger samman med skolkvalitet och elevresultat. Då detta är ett enkelt blogginlägg av en enkel forskare som egentligen inte sysslar med skolfrågor, gör jag det inte själv, men: det vore intressant att undersöka närmare hur sambanden ser ut mellan höga poäng/hög rankning för de kriterier som avser lärare (t.ex. ”hälsa”, ”lön”, och ”kommunen som avtalspart”) å ena sidan, och sådana kriterier som rör elevers resultat å den andra (”meritvärde i förhållande till SALSA”, ”högskolebehörighet”, ”andel som slutfört gymnasiet inom fyra år”). Från min horisont förefaller det rimligt att visa att det finns ett rejält samband här, om Lärarförbundet nu verkligen vill slippa en kritik om att ranka ”årets lärarkommun”.

Men alltså: i grunden är det fint att kommuner jämförs med varandra. Men då ska de verkligen mäta det de säger att den ska mäta, i det här fallet: ”årets skolkommun”. Om politiker och tjänstemän inte är medvetna om rankningarnas begränsningar, finns risk för att de låter dem få politiska konsekvenser (om inte annat kan man ”köpa sig” bättre placeringar genom att bomba på med resurser [exkl lokaler] på skolområdet). Och detta är förstås, allt annat lika, inget vidare.

EDIT: Fick svar på lite frågor, plus ytterligare info, av en kommentator som jag lyfter upp hit pga viktigt:

Lärarlöner utgör lejonparten av kostnaderna, och finns alltså med både i “resurser till undervisningen” och “lärarlöner”.

Två av de saker jag tycker är mest problematiska med rankingen: att man kan ha låga värden på kunskapsresultat, men att de vägs upp om man å andra sidan man har riktigt höga kostnader (för de kackiga resultaten). Och, att sådana här rankingar får så stort genomslag, och får politiker (och, för all del även tjänstemän) att fokusera på fel saker.

Exempel på det sistnämnda (“varför satsar vi på det här, det är ju inte ens ett kriterium!”):http://www.mp.se/files/249300-249399/file_249332.pdf

One comment on “Lärarförbundets skolranking

  1. Gikis skriver:

    Lärarlöner utgör lejonparten av kostnaderna, och finns alltså med både i ”resurser till undervisningen” och ”lärarlöner”.

    Två av de saker jag tycker är mest problematiska med rankingen: att man kan ha låga värden på kunskapsresultat, men att de vägs upp om man å andra sidan man har riktigt höga kostnader (för de kackiga resultaten). Och, att sådana här rankingar får så stort genomslag, och får politiker (och, för all del även tjänstemän) att fokusera på fel saker.

    Exempel på det sistnämnda (”varför satsar vi på det här, det är ju inte ens ett kriterium!”): http://www.mp.se/files/249300-249399/file_249332.pdf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s