Det lokala företagsklimatet revisited

Vad kan vara mer upphetsande än frågan om hur kommunal tillväxt kommer till stånd? Jag vet ärligt talat inte! Frågan har intresserat mig länge, och bl.a. lett till att jag skrivit en resonerande forskningsöversikt i frågan. 

Några som definitivt är en spelare att räkna med på området är Svenskt Näringsliv, som varje år rankar kommunernas företagsklimatet. Och det är tydligt att rankingen nog används av kommunerna, i vart fall har en företrädare för Svenskt Näringsliv hävdat att:  ”Vi kan konstatera att de flesta av landets kommuner använder vår enkät och vår kommunranking som ett mätinstrument för sitt interna förändringsarbete och som ett jämförelseverktyg i utvecklingen i den egna kommunen.” Det är sålunda en uppmärksammad ranking som (av allt att döma) har policyimplikationer.

Men är det verkligen ett bra argument för rankingens användbarhet, att kommunerna faktiskt använder det? Nja. Om det är så att kommunerna verkligen låter sig påverkas i sitt interna arbete, hoppas jag att alla kommuner ställt sig frågan: finns det verkligen ett egenvärde i att ligga bra till i den här rankingen? Mäter den verkligen rätt saker, i förhållande till vad den säger sig mäta? Egenvärdet i att ha ett gott företagsklimat torde ligga i premissen att ”ett gott företagsklimat – enligt SN:s sätt att mäta det – leder till god tillväxt”.

Månne har jag letat slarvigt. Men hittills har jag ännu inte hittat belägg för att ett gott företagsklimat ska förklara den lokala tillväxten. Däremot har jag läst en del metodologisk kritik mot indexet: bl.a. har jag själv funderat över exakt vad ett index av det här slaget mäter, när en kommun kan hoppa hundra placeringar åt det ena eller det andra hållet från det ena året till det andra, och Douglas Brommesson har kritiserat från en grundläggande metodologisk position.

Eftersom kunskapsläget är skakigt på området ”lokal tillväxt”, vore det magstarkt att själv ha en position huggen i sten här. Däremot tycker jag att det är rimligt att ställa frågor om indexet och om rankingen, eftersom den de facto tycks ha konkreta policyimplikationer. Är det mot denna bakgrund rimligt att kommunerna ska låta sig påverkas så mycket av sina förflyttningar i indexet från ett år till ett annat, dvs. om det nu är så att indexet dels har skakig metodologisk grund, och om det dessutom är tveksamt om företagsklimatet verkligen orsakar den lokala tillväxten?

One comment on “Det lokala företagsklimatet revisited

  1. Anders Axelsson skriver:

    Har haft en hel del diskussioner med Svenskt näringsliv om det där, framför allt om viktningen av frågorna. Intresset är rätt svalt för att föra ett mer kvalificerat resonemang. Därför får rankingen en alltför politisk och ideologisk karaktär. Vi använder den men har haft mycket diskussioner om hur vi ska använda resultatet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s