Att granska verksamhet, istället för representation

På sociala medier diskuterades medias flockbeteende flitigt: nog för att det ingalunda ser vackert ut med extravaganta julfester och vidlyftig representation, men vore det inte klädsamt om journalister inte alltid tog den enkla vägen? Att man ibland lade ned resurser på att granska verksamheter?

Invändningen är att det kräver rätt mycket kunskap om, exempelvis, kommunal förvaltning och statsförvaltningen. Att även om kunskapen finns, så saknas typiskt tid och resurser. Må så vara, men ibland räcker det faktiskt med att regelmässigt skumma t.ex. sammanfattningar till utredningar. Gjorda av t.ex. Statskontoret.

Häromdagen twittrade en kollega något i stil med ”borde inte journalister ställa sig frågan varför Tillväxtanalys har utlandskontor?” Jag tänkte: ”det där måste någon ha skrivit om”, googlade och fann rapporten Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet: Nytta och nyttjandeBara i sammanfattningen fann jag ett par godsaker:

  • För det första, att det inte ingått i uppdraget att ompröva den utlandsbaserade verksamheten. Verkligen? Inte? Oavsett vad granskningen finner? Ponera ett resultat fyllt av oändligt resursslöseri, och ingen verksamhet att tala om över huvud taget? Borde inte granskarna försiktigt få ompröva verksamheten? Att man i ett uppdrag till Statskontoret skriver in en sådan formulering får åtminstone undertecknad, månne naivt, att höja på ögonbrynen.
  • För det andra får verksamheten faktiskt rätt rejält med kritik. En av de lustigare kritikpunkterna är att ett skäl som anges till att utlandskontorens omvärldsbevakning haft bristande policyrelevans, är att utlandskontoren, ehm, främst haft en tyngdpunkt mot omvärldsbevakning utanför Europa (och, förstår jag det rätt, ligger utlandskontoren i Bryssel, New Dehli, Brasilia, Peking, Tokyo och Washington DC, dvs., endast ett inom Europas gränser).

Det kanske har skrivits om detta? Från mitt perspektiv borde det vara värt att skriva några rader om. Som Peter en gång skrev: när man granskar representation och dylikt handlar kostnaderna ofta om tusentals kronor för skattekollektivet. När man granskar verksamheter, kan det röra sig om miljoner, t.o.m. miljarder… Men det händer ju förstås att det blir ett sjuhelsickes drag kring festliga rapporter från Statskontoret. Som exempelvis när man föreslog att Statens konstråd skulle avvecklas